Tid har gått och inte blev det som jag min ambition var att skriva en gång/månad. Det finns flera förklaringar till det – arbete, tidsbrist, prioriteringar, lust, mod och brist på självtillit kanske är några förklaringar att skriva fram.
När jag nu flera månader efteråt läser min 1:a text inser jag, med tanke på dagens debatt om Corona-viruset, hur mitt ställningstagande kring att jag anser att vi människor påverkar varandra på olika plan och mer än vad andra människor uttrycker än mer beläggs. Samtidigt reflekterar jag kring att det syns mig som att många i samhället, oavsett till exempel generation, socioekonomisk ställning eller kön, inte har förståelse och insett konsekvenser av att inte förstått det. Ställningstagandet är ju inte bara ur ett positivt, gemenskapande, hjälpande perspektiv utan även vikten av att agera klokt och hänsynsfullt för andras bästa. Inte allena/mestadels utifrån mig och de mina närmaste.
Sköt dig själv och skit i andra – har aldrig fungerat och kommer heller aldrig allt göra.

Att tänka ett steg längre, göra en konsekvensanalys som det heter i min värld, fundera över effekter både på kort- och lång sikt och ta ett genomtänkt beslut med det bästa för ögonen för flertalet av dem som finns kring en är viktigt. Just nu innebär det för mig personligen att jag väljer att följa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten påvisar (vetenskaplig grund) men samtidigt samtala med andra och tänka själv (beprövad erfarenhet) vad de rekommendationerna innebär för mig, mina närmaste samt även ur ett samhällsperspektiv och agera därefter. För vilka fotspår vill jag lämna efter mig i relation till andra människor?
Oerhört spännande att nya och gamla, nygamla :-), sätt att umgås framförs bland förslagen i hur att tackla denna tillvaro som nu råder och ligger framför oss. Några av mina ställningstaganden:
- Var mer utomhus och ta vara på den kraft och utmaningar som naturen ger.
- Umgås socialt med hjälp av webbkameror och ta vara på den kraft umgänget med nära och kära ger.

Själv har jag tidigare än brukligt på våren börjat laga mat utomhus. Allt för att umgås över generationsgränser i en miljö som fungerar att vistas i och som genererar samvaro. Skönt då att solen har lyst och att det funnits lä att leta upp.
Retorisk frågor: Hur gör du? Vad gör du? För vem gör du det?
